Traditionella finska högtider och fester

Påsk, midsommar, första maj – Finländare älskar att fira sina nationella helgdagar. Finländare tackar aldrig nej till ett firande. Läs mer om vad du kan vänta dig och hur du deltar i det roliga. 

Många andra länder firar den romantiska kärleken men finländare tolkar den 14 februari lite annorlunda. Här kallas alla hjärtans dag för vändagen, och alla är inkluderade. Vänner, familj, grannar, arbetskamrater och, naturligtvis, våra käresta, får kort, blommor och choklad.

Fettisdagen, eller Finlands version av Mardi Gras, firas en tisdag i februari, sju veckor före påsk. 

Laskiainen är traditionellt sett en dag med slädfärder. Förr i tiden trodde man att ju längre du kunde åka med din släde, desto bättre skulle nästa års skörd bli. Och att äta mäktig mat som ärtsoppa och semlor skulle ha samma effekt. Nuförtiden äter folk helt enkelt semlorna för att de är så fruktansvärt goda. Och det är alltid kul att åka släde. 

Ju närmare påsk du kommer, desto fler häxor och trollkarlar drar runt på gatorna. Dessa utklädda barn tas faktiskt på stort allvar. På palmsöndagen ringer små häxor på dörrklockorna och ropar ut en speciell magisk ramsa som lovar god hälsa i utbyte mot en liten gåva.  Den här traditionen har anor sedan Finlands hedniska dagar och dess jordbrukssamhälle, som ansåg att häxor gav god skörd inför det kommande året. Idag väntar sig de utklädda barnen en liten belöning: godis, påskägg eller småpengar. 

En finsk påskmåltid inkluderar lamm och den finska rågmjölspuddingen memma, eller mämmi på finska. Även om memma inte ser överdrivet aptitretande ut är det definitivt värt att testa den med grädde och socker! Många finländare giller även att åka skidor under påskhelgen eftersom dagarna ofta är långa och soliga med mängder av snö i de norra delarna av landet.

Vårens största fest är Vappu, eller valborgsmässoafton. I hela landet firar människor i alla åldrar en gatufest i karnevalstil på kvällen på första maj. Studenter (och tidigare studenter) paraderar genom staden iklädda sina examensmössor och firar sommarens antåg. Men det är inte bara ballonger, konfetti och champagne. Både valborg och arbetarnas dag firas den 1 maj och det går att höra tal från politiker på nästan varje offentligt torg i de större städerna.

Valborgsmaten inkluderar delikatesser som tippaleipä, en sorts trattkaka, och munkar, eller munkki på finska. Dessa serveras med sima, eller finsk mjöd. Testa själv, den är riktig god! Firandena börjar dagen innan första maj då människor ofta ger sig ut i parkerna för en picknick – och rejäl fest!

I princip hela Finland stänger på midsommar (eller ”juhannus” som dagen heter på finska). Vid den här tiden hittar du de flesta finländare i deras sommarstugor, där de sitter och kopplar av vid en brasa, äter korv, badar bastu eller tar en simtur i sjön – allt för att fira årets längsta dag, när solen aldrig går ner i stora delar av landet. 

För att markera helgdagen hänger många björkris på sidorna av ytterdörren till sina stugor (eller sina båtar!) för att välkomna besökare. Midsommar var ursprungligen en hednisk högtid som kallades Ukon juhla, eller Ukkos firande, som döptes efter Ukko, den viktigaste guden i finsk mytologi. Juhannus firas den lördag som infaller mellan 20 och 26 juni. 

Finlands självständighetsdag inträffar den 6 december. Man firar inte bara dagen för Finlands ursprungliga självständighet utan den handlar även om att minnas de som stupade i kampen för landets självständighet under vinter- och fortsättningskrigen under andra världskriget. Vänner och familj firar vanligtvis högtiden genom att samlas för en middag hemma eller på en restaurang. Att titta på presidentens mottagning till minne av självständighetsdagen live på tv (och att kritiskt granska hennes/hans gäster!) är en populär tradition och många deltar även i fackeltåg eller besöker soldaters gravar. Stearinljus placeras i hemmens fönster.

Historiskt sett är detta en högtid som har varit knuten till svenskspråkiga finländare och firandet är som mest synligt i Helsingfors. Den 13 december varje år kröns den nya Lucia, som sedan tågar genom staden med start i domkyrkan vid Senatstorget. Dagens lucia sprider ljus och glädje i mörkret och hjälper till att samla in medel till olika välgörande ändamål. Ursprungligen dateras sankta Lucia till en tidig katolsk martyrlegend från tidigt 300-tal.  

Finlands firanden inför jul inleds så tidigt som i början av november, då man lyser upp årets mörkaste tid med musik, dans, julbelysning och traditionell julglögg. Ofta dyker tomten till och med upp på utvalda Pikkujoulu-fester! 

Som alla finländare vet bor jultomten i Lappland i norra Finland. Där förbereder han julklappar och svarar på barnens brev med hjälp av sina medhjälpare. 

Finländare tillbringar helst julafton hemma med familjen där de lagar en traditionell middag som ofta inkluderar en rotmosgratäng på kålrot, morötter och potatis. Lax är också väldigt vanligt men vissa föredrar kalkon eller skinka. Mitt på dagen på julafton direktsänds utlysningen av julfriden på tv och radio från Finlands andra huvudstad Åbo (Turku). Den här traditionen har en 700-årig historia! 

Som avslutning på dagen är en julbastu ett måste för många finländare tillsammans med en tur till kyrkan för att sjunga julpsalmer. 

Den 5 februari firar Finland nationalpoeten Johan Ludvid Runeberg (1804–1877) med runebergstårtor (runebergintorttu), som är muffins med mandel och rom eller arrak toppade med sylt. Eftersom finländare älskar alla sina poeter och romanförfattare har i princip alla berömda författare sin egen flaggdag (alla har däremot tyvärr inte fått ett eget bakverk!).

Den finska författaren och människorättsaktivisten Minna Canth var till exempel den första kvinnan att få sin egen flaggdag, den 19 mars. Elias Lönnrot, som sammanställde Kalevala (Finlands nationalepos) firas officiellt den 9 april. Den finska poeten och journalisten Eino Leino firas den 6 juli och Aleksis Kivi, en av de första prosaförfattarna och lyrikerna på finska, hedras den 10 oktober.